Kundtjänst 08-51 000 050 Mån – Tor 08:00 – 17:00 Fre 08:00 – 16:00
Beräkna ditt lån!
kr

0 kr/månad

Vad är Reporänta?

Reporänta låter Riksbanken styra inflationen och stimulera landets ekonomiska tillväxt. När reporäntan går upp eller ner så får detta ofta direkt effekt på marknadsräntorna. Den kallas därför även för styrränta. ”Repo” kommer från engelskans ord för återköpsavtal, repurchase agreement. Riksbanken påverkar inflationen genom den så kallade transmissionsmekanismen. Detta sker genom kanaler som växelkursen, kreditmängden samt korta och långa realräntor. Man brukar säga att Riksbankens uppdrag är att hålla en stabil inflation, detta görs med hjälp av att man styr reporäntan. Höga räntor ger lägre inflation och låga räntor ger högre inflation. Riksbanken gör regelbundna bedömningar av konjunkturläget och den framtida utvecklingen av inflationen i Sverige och internationellt. Om man kommer till slutsatsen att reporäntan måste höjas så stiger även alla andra bankers räntor. När reporäntan sjunker så sänks kostnaderna för lån.

Hur påverkar reporäntan privatlån?

För den som tänkt ta ett lån är det naturligtvis intressant att följa medias rapportering om reporäntan. Som vi konstaterat så leder en låg reporänta till att lånekostnaderna sjunker. Generellt bidrar en sänkt reporänta till sjunkande marknadsräntor. Detta leder i sin tur till en ökad vilja hos allmänheten att investera och konsumera. Den som vill låna pengar betalar mindre utlåningsränta och ökar efterfrågan i ekonomin. Oftast löper privatlån med en individuell rörlig ränta. Justeringar i reporäntan inverkar på din räntesats.

Läs också: När höjer Riksbanken räntan?

Vad innebär en höjning av reporäntan? När Riksbanken bedömer att inflationstrycket måste dämpas så höjer man Sveriges reporänta. Då landets bankernas utlåningsräntor till hushåll, företag och andra banker följer reporäntan så sjunker börskursen och konsumtionsviljan dämpas. För låntagare innebär en höjning att kostnaden för lån ökar. Rent generellt kan man konstatera att prisnivåer och inflation drivs nedåt på sikt. Det är värt att notera att så kallade snabblån har en så pass kort löptid att dessa inte påverkas nämnvärt av en plötslig höjning eller sänkning av reporäntan.

Vad är en normal reporänta?

Under de senaste decennierna så har vi sett en trend där såväl reala som nominella räntor fallit runtom i världen. Detta avspeglar sig i Riksbankens bedömningar av vad en normal reporänta bör ligga på. 2006 låg denna i intervallet 3,5 till 5,0%, 2010 sänktes intervallet till 3,5 – 4,5%. I början av 2017 reviderades bedömningen ned ytterligare, Riksbanken såg då att en normal reporänta troligen bör ligga mellan 2,5-4,0%. Man förklarar utvecklingen med strukturella och konjunktionella trender som bland annat kopplas till den internationella finans- och eurokrisen.

Innan 1995 så var det marginalskatten som styrde inflationen. Sedan reporäntan infördes, i juni 1994, så har toppnoteringen varit 8,91 %, denna inträffade mellan 5 juli 1995 och 10 januari 1996. Den 18 februari 2015 så införde Riksbanken för första gången en negativ styrränta på -0,1%. I februari 2016 sänktes reporäntan ytterligare till -0,50%. Skillnaden mellan de siffror som Riksbankens uppskattningar om en ”normal” styrränta och den verkliga reporäntan kan alltså se olika ut. Det som är säkert är att en rekordlåg reporänta är fördelaktig för dig som har lån med rörlig ränta.

Ordlista - Meny